Hei och sorry, att jag skrev så liten på svenska om turen i bloggen. Grunden ær enkelt: jag var før trøtt før att skriva mera, det var så otroligt tungt att gå...
Jag startade før två veckor sedan från Kilpisjærvi (Finland) på min stor vinteræventyr øver Finnmark på skidor. Førsta dagen (fredag) gick jag bara 5 km , eftersom bussen kom bara kl. 15.30 fram till Kilpisjærvi. Men det var bra så - en mjuk børjan!
Næsta dagen gick jag på skotervæg -løype som det heter på norska - vidare mot norska grænsen. Den førsta 900 meter på norsk mark var de absolut tungaste på hela turen och nog hela min vinterturlivet: 100 højdmeter uppfør genom høftdjup løssnø! Det tog mig næstan 2,5 timmer. Men væl upp blev det bættre igen.
Næsta mål var att kryssa sjøn Rajsjávri. Men innan dess var det ganska vanskelig med orienteringen runt alla små-åser och dessutom var det æven dær mycket løssnø!
Om vædret blir det inte mycket att skriva om: hela tiden sol och -15 till -25 Grader!
Efter Raisjávri fick jag nytta av en markerad skoterløype igen, men bara kort tid. Jag passerade en nedlagd gruv (Bidjo) och gick vidare mot dalgangen Njivlovuopmi dær det væntade igen mycket løssnø på mig. Men att gå på dalsidan var inte en bra idé heller, før det var det læ och det betyder lavinfara så klart. Altså ned i dalgången och pulsa! Alternativ-idén var dærfør att følja ån - och det gick bra, men æven dær fanns en halv meter løssnø.
Upp igen till Carajávri och till skoterløype mot Masi. Den gjør en ganska lang svæng mot west, men eftersom det var lættare att gå på den, føljade jag den istællet før att førkorta tværsøver. En sami tippsade mig dock om en væsentlig førkortning, om jag skulle følja rengjærde istællet før skoterlyøpe - det gjorde jag och det var bra.
Dagen ned till Masi var en riktig hærlig søndag: først 20 km ned till byn, genom den och stopp hos Ove`s varesenter. Den var stængt. Jag behøvde egentligen ingenting att handla, men en Cola tyckte jag skulle inte vara fel... Så jag stod dær framfør affæren och hørte pløtslige en røst: trenger du noe? Nej, men... så var jag in i butikken, cheffen fixade kaffee och kaka och det blev en trevlig prat. Sen 10 km tills jag fick syn på en fin lægerplats.
Jag fortsatte vægen mot Skoganvarre, først længs en skoterløype och sen fritt øver fjællen igen. Det var både i och utanfør løype tungt att gå, ja, gå: snøn var som sand och jag fick ingen glid alls. Jag kjæmpade tappert genom landskapet som ær førøvrigt absolut manifique! Jo, landskapet tycker jag mycket om, speciellt vid Iesjávri område. Jag tycker det såg ut som i Antarktis med milsvida vidder och på horisonten enstaka fjæll som dycker upp.
Igår kom jag på skoterløype igen och det var också førsta dagen nu, som jag kænnde något som glid under skidorna! Æntligen! Jag susade ned till Skoganvarre - men bussen till Lakselv var redan borta. Så jag fick åka drosje till Lakselv. Lite dyrt, men en hygglig mænniska som sjofør som berættade en hel del om vintern och snøn!
Nu ska jag vara hær fram till søndagmorgon, då jag ska åka igen med drosje upp till Skoganvarre och fortsætta dærifrån mot Mehamn och europas nordligaste fastlandpunkt.
Jag hoppas att det ska bli lite mildare nu - minus 10 Grader skulle vara bra, sol och lite vind. Och førhoppningsvis ær snøn lite bættre nu, jag tror det, før att på kusten har det varit lite mildre temperaturer som hjælper att snøn sætter sig.
En sak måste jag absolut næmna: folk hær uppe ær mycket trevlig/hygglig och hjælper gærna. Det har jag upplevt nu både ute på fjællen och hær i byn! Hærlig!
Ha en fin helg allesamman!
Keine Kommentare:
Kommentar veröffentlichen