Fixstjärna!

Hej!
Idag blev jag inspirerad av dikten från Lars-Rune Larsson, Mormors Julstjärna, som jag hittade på en CD från min favoritt musikgrupp «Triakel»:

Jag kom från timmerskogen denna julafton mulen och grå.
Det var klent med sjöarnas isar och tungsamma mil att gå.
Det var min debut i skogen, ty jag var bara fjorton år.
Och aldrig glömmer jag slitet, vart än mina tankar går.
Jag kände mig trött och hungrig där jag traskade fram i snön,
och till slut blev jag frestad att prova isen på sjön.
Jag såg för mitt indre vår stuga och mormor och hunden Pan.
Jag visste att mor skulle vänta med att tända vår julegran.
Då var skymningen redan kommen och jag såg ej om isen bar,
men vad tjäner det till att fråga när man inte får något svar.
Då lyste plötsligt en stjärna, igenom allt mörker och dis.
Jag ser den än för mitt inre, när jag går över frusen is.
Ty mormor satt därhemma i vårt lilla ensliga tjäll.
Hon hade tänt den stjärna, som lyste min väg denna kväll.
Den ledde mig fram över isen, liksom en osynlig hand.
Och än kan jag inte fatta att jag någonsin nådde land.
Men ibland på min svåra vandring genom livets mörka snår,
så ser jag den julestjärnasom lyste när vägen var svår.

Och min fråga till dig: har du hittad den som lyser för dig när det går «genom livets mörka snår» med dig?
Jag har: Jesus! Så klart!

Bilder vom Sommer / från sommaren!

Bilder und Stories der diesjährigen Sommerabenteuer gibt es unter: www.laponia.ch > bilder

Nu finns bilder och historier från sommarens äventyr på: www.laponia.ch > bilder

Ich geniesse den Herbst und freue mich schon auf den Winter und den Schnee!
Jag njutar hösten medan jag vänter på vintern och SNÖN!

Stille - Quelle

Heute Sonntag ist mir folgender Liedtext von Karl Liebig begegnet, der mir Energie und Ruhe zugleich für die neue Woche gibt, möchte ich gerne als Inspiration für andere weitergeben:

Lass du mich stille werden, mein Herr und Gott, nur deine Stimme hören in Glück und Not... Bring alles eigene Wollen in mir zur Ruh, und meines Lebens Fragen entscheide du...
Wenn ich den Weg nicht finde in dunklem Streit, leucht mir in deinem Lichte durch diese Zeit... Bin ich in deinem Bilde dereinst erwacht, dann rühm ich deine Gnade: Du hast's vollbracht...

Mit diesem Text lässt es sich doch auch Morgen wieder übers schmale Seil des Lebens balancieren. Aber ich darf mich ja auch dann auf meine Halteseile verlassen: Gott und Jesus! It's easy!!!

Nio levnadsregler för expeditionsliv

I veckan har jag hittad följande nio levnadsregel för expeditionsliv i Lars Monsens «Stora Vildmarksboken»:

• Var positiv, särskild i motgång.
• Ta tag i arbetsuppgifter utan att jämföra din insats med andras.
• Acceptera att andra kan göra fel, vara sura ibland och ha dåliga dagar.
• Ge kritik på ett konstruktivt sätt och acceptera när du själv får kritik.
• Diskutera problem och oacceptabelt uppförande och lyssna lika ofta som du pratar.
• Erkänn när du har gjort fel och be om ursäkt.
• Var medveten om egna ovanor och svagheter.
• Unna kamraten det bästa.
• Undvik konkurrens, turen får inte förvandlas till en prestationsjakt.

När jag läste detta tänkte jag bara, "wow, hur fint blir livet när vi alla lever efter dessa regler inte bara ute i vildmarken..."

Med vänner på helgtur

Precis en vecka efter vi har kommit hem från fjällsemester packade vi igen fjällutrustning och snorade kängorna. Målet var att bestiga fjället Napf, 1405 möh, sova däruppe på en fjällstation och spela "brändi dog" halva natten...
När jag stod på toppen och njutade utsikten mot Alperna tänkte jag, att det här landskapet är precis det motsvarande jag hade vandrat i veckorna innan - eller från den mjuka, fyra gånger glaciärbehandlade fjällen till hemmafjällen, som är så skarp och är bara en gång slipad av glaciärarna. Men jag tycker egentligen inte om att jämföra Skanderna med Alperna - båda fjällskedjor är vackra på sitt vis och det är bara att njuta...

Gipfelgruss (3)

Unsere herrliche Wanderung konnten wir heute mit der Gipfelbesteigung Nr. 3 abschliessen. Der Berg hat den eher exotisch klingenden Namen 'Lulep Kierkau' und ist 1139 m hoch.
Nun ist unsere Tour leider zu Ende und das Wetter ist wieder so, wie wir es zu Beginn kennengelernt hatten: regnerisch! Doch Saltoluokta empfing uns mit dem warmen Charme einer altehrwürdigen Fjällstation aus Pionierzeiten. Ja, wir freuen uns, viel erlebt zu haben und gesund hier angekommen zu sein.
'Der Herr ist gross und sehr zu loben, und seine Grösse ist unausforschlich.' Ps 145,3

Essen!

Wir teilen hier mit, dass wir nicht nur auf Berge kraxeln... wir lieben auch schöne Lagerplätze und gutes Essen.
Heute kauften wir von einem Sami frischen Fisch, den wir grillten. Als 2. Gang gab es Couscous mit Gemüse, Früchte und Curry. Zum Dessert warten noch Zitronenkekse.
Und übermorgen wollen wir zum Abschluss unserer Tour noch den Lulep Kierkau besteigen!
Hej så länge...

Gipfelgruss (2)

Die Sonne ist zurück und Fritz und ich grüssen vom Skierffe, 1178 mÜM. Wir geniessen es! B-)

Viel Regen & viele Rentiere!

Mit dem trockenen Wetter war es heute schon wieder vorbei. Mindestens pro Stunde einmal prasste ein Regenschauer über uns! Der heftigste Schauer ging natürlich nieder, als wir am Zeltaufstellen waren. Aber seither ist es trocken! Und wir haben es warum und trocken in unserer Stoffvilla.
Im Tal und rund um unseren Lagerplatz hat es sehr viele Rentier-Herden. Ich glaube, so vielf habe ich noch nie aufs Mal gesehen.

Gipfelgrüsse

Fritz und ich haben heute, 12.08.08, 11.30, das Pårte-Observatorium erreicht und fortsetzen noch zum 2005 m hohen gleichnamigen Gipfel.